Från 2008.12.08, kasa-lord.com


Del 1
Med stor nyfikenhet öppnar jag den nyligen översatta versionen av Fibonaccis bok “Liber Abaci”, från 1202! Det är just i den här boken som han tar upp sin numera så berömda talserie. Det tar faktiskt ett tag innan jag hittar den. Som en liten del i kapitel 12 – så där liksom bara i förbigående – presenterar han, månad för månad, hur stor avkomma ett par kaniner erhåller under ett år (se ovan). Ingen som helst koppling till gyllene snittet. Det verkar alldeles klart att Fibonacci inte är medveten om den kopplingen. Att hans talserie dessutom är vanligt förekommande i naturen – inte bara vad gäller kaniner – är han givetvis inte heller medveten om. Om han ens tänkte den tanken får vi aldrig reda på.

Astronomen Johannes Kepler tar upp nummerserien i en publikation år 1611. Annars verkar talserien mest ha fallit i glömska under en period. Men i mitten av 1800-talet börjar matematiker fascineras av talserien. Det är också då man börjar upptäcka den rikliga förekomsten av den i naturen. Och det är först då som den får sitt namn “Fibonacci numbers”. Det är den franske matematikern Edouard Lucas (1842-1891) som ger den dess namn. Han passar också på att skapa en egen talserie, som relaterar till Fibonaccis, men startar istället med 1, 3, 4, 7, 11…

Än idag fortsätter talserien att fascinera matematiker – och andra – världen över. På 60-talet skapades “The Fibonacci Association”, www.mscs.dal.ca/Fibonacci/ där främst akademiker delar sitt intresse och bl.a. tar del av nya upptäckter.

Fram till idag, har man hittat mängder med exempel på hur talserien går igen i naturen, inte minst vad gäller växter och djur. Men minst lika fascinerande är hur hans talserie relaterar till gyllene snittet. Gyllene snittet ja, som dessutom är betydligt äldre än talserien. Fortsättning följer…