Blog Image

- Vad musik gör med oss.

Om bloggen

Är du en av många som är nyfiken på ny kunskap kring livskvalitet? Du har säkert stött på Kultur och hälsa eller Musik som medicin, begrepp som växer sig allt starkare i takt med praktisk tillämpning utifrån den framgångsrika musikforskningen.

Med bloggen och med framförallt workshops/föreläsningar är vi ute och försöker göra den nya kunskapen tillgänglig utanför den akademiska världen, "Lycklig av musik, säger forskningen”.

Forskningen ligger också till grund för vår specialkomponerade musik under etiketten ”Kasa-Lord”. När den inte framförs live...!

Vi vill göra den nya kunskapen tillgänglig utanför den akademiska världen.
Vi vill vara med och bygga en friskare värld.
Vi vill bygga broar och lägga grunden för en konstruktiv dialog som gynnar social utveckling.
Vi tror att musik kan få oss att inse hur lika vi människor är, vilket skapar tolerans och förståelse för varandras olikheter, oavsett om det gäller kön, religion, etnicitet eller funktionsnedsättning. (Projekt ”Musikbron”).
Vi vill vara med och bygga en fredligare värld.

Varför lyssnar vi så mycket på musik?

Musikforskning Posted on 2013-02-12 23:22:53

Från 2010.10.29, kasa-lord.com

Forskarna vet. Må-bra-hormoner! Musik fyrar av må-bra-hormoner. Forskarna vet idag att musik har en djup påverkan på vår kropp. Musik kan ändra bl.a. hjärtpuls, andning, blodtryck, hjärnvågor, nivåer av signalsubstanser som dopamin, adrenalin, noradrenalin och serotonin. Det är därför musik kan hjälpa oss att t.ex. varva ner efter en stressig dag. Forskningen håller på att förändra synen på hur vi använder musik.



Svårt att välja avslappningsmusik

Musikforskning Posted on 2013-02-12 23:21:15

Från 2010.08.30, kasa-lord.com

Idag har vi tillgång till mer musik och till en större bredd av musik än någonsin tidigare i mänsklighetens historia. Sannolikt kommer vi mer och mer att välja musik efter vilken sinnesstämning vi vill försätta oss i. Du gör det förmodligen redan idag, utan att kanske vara medveten om det.

Musik startar skeenden i hjärnan som i sin tur sätter igång förändringar i hela kroppen. Musiken har specifika effekter på kroppens fysiologi såsom hjärtfrekvens, andning, svettning och mental aktivitet.

På samma sätt som vi använder koffein och alkohol, kan vi använda speciell musik för att komma igång på morgonen, en annan typ av musik för att varva ner efter jobbet och ytterligare en annan typ på gymmet osv. (Daniel Levitin, “associate professor” på McGill University i Montreal, m.fl. 2005).

Töres Theorell, professor emeritus vid Karolinska Institutet, visar på flera undersökningar i sin senaste bok, att vi är bra på att själva välja energigivande musik, men har betydligt svårare att välja avslappnande musik som verkligen gör oss avslappnade. De som t.ex. gärna väljer kärleksballader, får nästan alltid en högre puls. Det här kanske kan bero på, säger han vidare, att vi i dagens samhälle med väldigt högt tempo och där nedvarvningen sällan prioriteras, tappat lite av känslan för vad som verkligen gör oss biologiskt nedvarvade.

I framtiden kommer kanske var och en av oss att ha en “musikcoach” som gör upp ett personligt skräddarsytt “musikschema” för att höja vår livskvalitet. Måbra-medicin fri från biverkningar.



Bättre och bättre dag för dag

Människan Posted on 2013-02-12 23:18:29

Från 2010.06.08, kasa-lord.com

Du har säkert hört Ernst Rolfs gamla revykuplett Bättre och bättre dag för dag? I den titeln döljer sig upprinnelsen till upptäckten av det undermedvetna. Den franske psykologen Emile Coué uppnådde resultat på sin klinik i Schweiz i slutet av 1800-talet, som vida översteg alla andras vid den tiden. Hans teknik var så enkel att det dröjde länge innan den blev accepterad. Och vetenskapen hann inte ikapp förrän i slutet av 1900-talet. Han lärde helt enkelt varje patient att upprepa: “Varje dag och på alla sätt blir jag bättre och bättre”. Lika enkelt som det låter, lika framgångsrikt fick han patienter med varierande sjukdomstillstånd att snabbt återhämta sig.

Emile Coués succé ledde till fortsatt arbete av tysken Johannes Schultz. Han var intresserad av att hitta nya vägar för att hjälpa människor att övervinna depressioner, neuroser, ångest och andra mentala tillstånd som hindrade känslan av lycka. Han upptäckte att ju mer avslappnad man var när man upprepade frasen “varje dag och på alla sätt blir jag bättre och bättre”, ju fortare kom tillfriskningen.

Schultz utvecklade den process som brukar kallas autogenic self conditioning. Han visade att om man först använder en systematisk process för att få patienten avslappnad och därefter att visualisera positiva affirmationer, då verkade den nya informationen gå direkt till det undermedvetna. Snabba och märkbara förbättringar märktes både på den fysiska och den mentala hälsan. Med åren utvecklades denna träning i Europa och används i en rad olika sammanhang, från mentala sjukdomstillstånd till säljträning, att tala obehindrat inför publik och till att optimera atletisk träning.
Det sägs att det forna Östtyskland var det land som utvecklade denna teknik upp till högsta nivå. Tekniken utvecklades till den grad att den behandlades som en statshemlighet. Östtyskarna vann mer medaljer i olympiska spelen per capita än något annat land.



Gyllene snittet i SVT

Gyllene snittet Posted on 2013-02-12 23:13:55

Från 2010.04.26, kasa-lord.com

https://youtube.com/watch?v=da0z8DjoduA%3Ffeature%3Dplayer_embedded
För ungefär ett år sedan blev jag tillfrågad att vara med i “Musikministeriet” SVT, för att berätta om hur man komponerar musik efter gyllene snittet. Hittade ett klipp på detta på YouTube. Programmet vann Stora journalistpriset i klassen Årets förnyare, efter första säsongen 2006.



Får kvinnor skägg av att sjunga i kör?

Musikforskning Posted on 2013-02-12 23:11:18

Från 2010.02.03, kasa-lord.com

Vet du hur testosteronhalten i saliv påverkas när man sjunger i kör?
Töres Theorell, professor emeritus vid Karolinska Institutet har med sitt forskarteam visat att testosteronhalten i vårt saliv ökar, både hos män och kvinnor, när vi sjunger i kör. Är det bra eller dåligt? Ja, eftersom hormonet hjälper kroppen att reparera celler är det naturligtvis väldigt positivt. Han uppger vidare att vi gör av med ca 1,5 kilogram celler om dagen. Dessa celler måste repareras och ersättas annars blir vi förr eller senare sjuka. Att sjunga i kör innebär alltså att vi stimulerar de reparerande systemen i kroppen.
Man har också kunnat visa att ämnet fibrinogen, som har tydligt samband med stress och risk för hjärt-kärlsjukdom, minskade under körsången.

Slutsatsen är alltså att körsång en gång i veckan ökar motståndskraften (ökad testosteronhalt i saliven) och gör oss mindre biologiskt uppvarvade i vår vardag (minskad fibrinogenhalt i blodet). Dock verkar det inte vara säkert att de positiva effekterna är bestående. Vi får se vad framtida forskning kommer att utvisa.

Hur var det då med körsång, kvinnor och skägg? Vi har talat om testosteronhalten i saliv, vilket kvinnor och män har ganska lika mängd av. Däremot i blodet har kvinnan bara en tiondel eller en tjugondel så mycket testosteron som mannen.
Du kan lugnt sjunga vidare och njuta av de positiva hälsoeffekterna.



THE FIBONACCI SEQUENCE

Gyllene snittet Posted on 2013-02-12 23:08:58

Från 2009.11.10, kasa-lord.com

In Our Time – BBC Radio 4 (Melvyn Bragg)

Jag hittade för ett tag sedan ett intressant radioprogram från BBC, från den 27 november 2007, där tre forskare diskuterar Fibonaccis talserie.
I informationen till programmet kan man bl.a. läsa att fibonaccisekvensen dyker upp gång på gång, både i naturens uppbyggnad och i kultur, skapad av människohand. Från Parthenon till tallkottar, från kronbladen på solrosor till målningar av Leonardo da Vinci. Fibonaccis talserie verkar vara inskriven i världen runt omkring oss.

Lyssna på programmet

Medverkande

Marcus du Sautoy, Professor of Mathematics at the University of Oxford

Jackie Stedall, Junior Research Fellow in History of Mathematics at Queen’s College, Oxford

Ron Knott, Visiting Fellow in the Department of Mathematics at the University of Surrey



Att uppleva sin egen stroke medan det händer

Människan Posted on 2013-02-12 23:05:46

Från 2009.10.05, kasa-lord.com

Såg du Skavlan i fredags på SVT? Ingenting går upp mot fascinerande berättelser. Förutom den fantastiska berättelsen om lejonet Christian fick också hjärnforskaren Jill Bolte Taylor berätta om hur hon upplevde sin egen stroke, från “insidan” medan det hände. En video om detta fanns redan på nätet våren 2008 på sajten ted.com.

(TED är en ganska intressant sida för alla som är intresserade av nya idéer inom teknologi, underhållning och design. TED står för Technology, Entertainment och Design och har som mission att sprida nya idéer världen över).

Det är väldigt spännande att höra Jill Bolte Taylor berätta, inte minst hur hon upplevde och kände när hennes högra hjärnhalva dominerade över den vänstra. På hennes hemsida finns en länk där hon även berättar om stroken för Oprah Winfrey.

En kommentar från TV-programmet; När artisten Mika blev intervjuad och man talade om vilken hjärnhalva han använder under sitt musicerande, kallades Jill Bolte Taylor in igen för en expertkommentar. Då tyckte jag att hon svävade på målet. Jag vågar påstå att musikforskare idag är ense om att musik börjar i höger hjärnhalva och att den vänstra tar över musikhanteringen alltmer hos personer med allt större musikalisk träning och kompetens.



Sorgsen musik till ett sorgset hjärta

Musikforskning Posted on 2013-02-12 23:01:55

Från 2009.07.11, kasa-lord.com

Musikforskaren Daniel Levitin, som jag tidigare skrivit om här på bloggen, berättar i sin bok “The World in Six Songs”, att han sitter på en uteservering och äter en bit mat tillsammans med artisten Joni Mitchell. Fram kommer två kvinnor, kring 50, och tackar Joni Mitchell. “Before Prozac there was you!” De menar att 20-årsåldern var en jobbig tid för dem på 70-talet, men Mitchells speciella album Blue fick dem att må mycket bättre.

När vi känner oss nedstämda och sorgsna lyssnar många av oss på sorgsen eller vemodig musik. Vid första tanken kanske det mest logiska vore att istället lyssna på glad musik för att bli upplivad och komma i gladare sinnesstämning?

Men enligt Levitin, känner sig ofta en nedstämd och ledsen person ensam och kanske missförstådd. Glad musik kan då snarare vara irriterande och skapa känslan av att känna sig ännu mer ensam och missförstådd. Att istället lyssna till sorgsen musik, kan ge känslan av att “nu är vi i alla fall två”. Och nu finns det åtminstone någon som förstår mig.

Mer vetenskapligt talar Levitin om ett lugnande hormon, prolaktin, som frigörs när vi är nedstämda. Sorg har ett evolutionärt syfte, att hjälpa oss att spara energi och att nyorientera oss inför framtiden (efter en traumatisk upplevelse).
Det kan vara så att vi genom att lyssna på sorgsen musik, “lurar” hjärnan att frigöra prolaktin som svar på en verklig eller inbillad sorg, driven av musiken, och att prolaktinet sedan vänder sinnesstämningen, menar Levitin.

Prolaktin frigörs även efter orgasm, efter födelse och under amning och en kemisk analys av tårar, visar att prolaktinet inte utsöndras i tårar i samband med ögonirritation, eller i tårar som fuktar ögat eller i glädjetårar. Det utsöndras endast i tårar av sorg.

Vill du veta mer om Joni Mitchell har musiktidningen Lira en utmärkt artikel här.

Din guide till Joni Mitchell – Lira



« PreviousNext »