Blog Image

- Vad musik gör med oss.

Om bloggen

Är du en av många som är nyfiken på ny kunskap kring livskvalitet? Du har säkert stött på Kultur och hälsa eller Musik som medicin, begrepp som växer sig allt starkare i takt med praktisk tillämpning utifrån den framgångsrika musikforskningen.

Med bloggen och med framförallt workshops/föreläsningar är vi ute och försöker göra den nya kunskapen tillgänglig utanför den akademiska världen, "Lycklig av musik, säger forskningen”.

Forskningen ligger också till grund för vår specialkomponerade musik under etiketten ”Kasa-Lord”. När den inte framförs live...!

Vi vill göra den nya kunskapen tillgänglig utanför den akademiska världen.
Vi vill vara med och bygga en friskare värld.
Vi vill bygga broar och lägga grunden för en konstruktiv dialog som gynnar social utveckling.
Vi tror att musik kan få oss att inse hur lika vi människor är, vilket skapar tolerans och förståelse för varandras olikheter, oavsett om det gäller kön, religion, etnicitet eller funktionsnedsättning. (Projekt ”Musikbron”).
Vi vill vara med och bygga en fredligare värld.

Var sitter kreativiteten? Jazza och rappa i hjärnscanner!

Musikforskning Posted on 2013-11-06 12:38:41

Vad sägs om denna spännande forskningsstudie: ”Goddag, jag heter Charles Limb och arbetar på John Hopkinssjukhuset, och är nyfiken på vad som händer i hjärnan när man rappar. Skulle du ha lust att komma och lägga dig i en magnetröntgenkamera, så jag kan se efter?” Studien innefattade utöver rappare även jazzmusiker och hjärnaktiviteten verkar i båda fallen förflytta sig från kontrollerande regioner av hjärnan till regioner som har med personlighet att göra, när man går över från något inlärt till ren improvisation.

Var sitter kreativiteten?



Hjärnans aktivitet under musiklyssning

Musikforskning Posted on 2013-11-06 12:32:39

Här kan du se hur hjärnan aktiveras under lyssning av ett musikstycke, i det här fallet argentinsk tango.
Rött= hög aktivitet
Blått= låg aktivitet

Musiklyssning, Professor Petri Toiviainen, Helsingfors

//www.youtube.com/embed/ZPYyqUnQJ3I?feature=player_detailpage



Självbelöningssystemet och musiken

Musikforskning Posted on 2013-02-12 23:54:11

Från 2012.03.28, kasa-lord.com

Jag står framför spisen i köket och lagar mat, baserad på färsk ingefära. Hittade receptet på nätet, en morgontidning, som också förklarar de fantastiska egenskaper som ingefära besitter. Den är en utmärkt kur mot förkylningar och har använts av kineserna i många tusen år. Många tusen år… Tankarna far iväg.

Var det inte femhundra miljoner år? Läste jag inte i somras om femhundra miljoner år bakåt i tiden? Någonstans, förmodligen i en forskarrapport, talades det om denna enorma tidsrymd. Just det, kring den tiden tror man att “må-bra-neuronen” skapades. En av evolutionens mest eleganta skapelser. När en levande varelse beter sig på ett sätt som främjar artens fortlevnad får den en kemisk glädjekick i hjärnan. Ett självbelöningssystem som ökar möjligheterna till överlevnad.
Då fanns väl inget levande liv på land ännu? Kan det ha varit en fiskliknande varelse som då skapades med detta neuron? I vilket fall hade förmodligen varken du eller jag vandrat omkring här på jorden idag om detta inte inträffat.

När vi har sex och när vi äter, belönas vi så klart med olika må-bra-substanser. Fundamentalt för artens fortlevnad, eller hur? Och även i många andra sammanhang, inte minst sociala, får vi våra belöningar. Man kan säga att logiken består i att evolutionen gynnar överlevnadsvärden. Var kommer då musiken in?

Musiken är ett mysterium. Varför utsöndrar hjärnan må-bra-substanser när vi ägnar oss åt musik? Varför är den så betydelsefull för oss människor? Den kan få vårt nackhår att resa sig och tårarna att trilla nerför kinden. Up-tempo musik får hjärtat att pulsera snabbare och lugn och vacker avslappningsmusik i mysfåtöljen tar på motsvarande sätt ner värdena.
Hur är det möjligt? Hur kan den påverka oss i så oerhört hög grad? Finns det en koppling mellan musiken och evolutionen eller varför skulle den annars beröra oss så starkt?
För tio år sedan talade forskarna ofta om musiken som en ovanligt lyckosam biprodukt till evolutionen. Idag däremot ser de flesta forskare en tydlig koppling, men inte på individnivå, utan som ett hjälpmedel att stärka och hålla ihop gruppers sammanhållning, som ju i sin tur är viktig för överlevnaden. Neuroforskningen går framåt med stadiga kliv och vi får se vad forskarna kommit fram till om ytterligare tio år.

Kommer vi någonsin att kunna förstå musiken och dess ursprung?

Nu ska jag låta min hjärna fyllas av må-bra-substanser. Jag tänker äta min mat med lite skön musik i bakgrunden. Undra om ingefära biter på influensan?



Varför lyssnar vi så mycket på musik?

Musikforskning Posted on 2013-02-12 23:22:53

Från 2010.10.29, kasa-lord.com

Forskarna vet. Må-bra-hormoner! Musik fyrar av må-bra-hormoner. Forskarna vet idag att musik har en djup påverkan på vår kropp. Musik kan ändra bl.a. hjärtpuls, andning, blodtryck, hjärnvågor, nivåer av signalsubstanser som dopamin, adrenalin, noradrenalin och serotonin. Det är därför musik kan hjälpa oss att t.ex. varva ner efter en stressig dag. Forskningen håller på att förändra synen på hur vi använder musik.



Svårt att välja avslappningsmusik

Musikforskning Posted on 2013-02-12 23:21:15

Från 2010.08.30, kasa-lord.com

Idag har vi tillgång till mer musik och till en större bredd av musik än någonsin tidigare i mänsklighetens historia. Sannolikt kommer vi mer och mer att välja musik efter vilken sinnesstämning vi vill försätta oss i. Du gör det förmodligen redan idag, utan att kanske vara medveten om det.

Musik startar skeenden i hjärnan som i sin tur sätter igång förändringar i hela kroppen. Musiken har specifika effekter på kroppens fysiologi såsom hjärtfrekvens, andning, svettning och mental aktivitet.

På samma sätt som vi använder koffein och alkohol, kan vi använda speciell musik för att komma igång på morgonen, en annan typ av musik för att varva ner efter jobbet och ytterligare en annan typ på gymmet osv. (Daniel Levitin, “associate professor” på McGill University i Montreal, m.fl. 2005).

Töres Theorell, professor emeritus vid Karolinska Institutet, visar på flera undersökningar i sin senaste bok, att vi är bra på att själva välja energigivande musik, men har betydligt svårare att välja avslappnande musik som verkligen gör oss avslappnade. De som t.ex. gärna väljer kärleksballader, får nästan alltid en högre puls. Det här kanske kan bero på, säger han vidare, att vi i dagens samhälle med väldigt högt tempo och där nedvarvningen sällan prioriteras, tappat lite av känslan för vad som verkligen gör oss biologiskt nedvarvade.

I framtiden kommer kanske var och en av oss att ha en “musikcoach” som gör upp ett personligt skräddarsytt “musikschema” för att höja vår livskvalitet. Måbra-medicin fri från biverkningar.



Får kvinnor skägg av att sjunga i kör?

Musikforskning Posted on 2013-02-12 23:11:18

Från 2010.02.03, kasa-lord.com

Vet du hur testosteronhalten i saliv påverkas när man sjunger i kör?
Töres Theorell, professor emeritus vid Karolinska Institutet har med sitt forskarteam visat att testosteronhalten i vårt saliv ökar, både hos män och kvinnor, när vi sjunger i kör. Är det bra eller dåligt? Ja, eftersom hormonet hjälper kroppen att reparera celler är det naturligtvis väldigt positivt. Han uppger vidare att vi gör av med ca 1,5 kilogram celler om dagen. Dessa celler måste repareras och ersättas annars blir vi förr eller senare sjuka. Att sjunga i kör innebär alltså att vi stimulerar de reparerande systemen i kroppen.
Man har också kunnat visa att ämnet fibrinogen, som har tydligt samband med stress och risk för hjärt-kärlsjukdom, minskade under körsången.

Slutsatsen är alltså att körsång en gång i veckan ökar motståndskraften (ökad testosteronhalt i saliven) och gör oss mindre biologiskt uppvarvade i vår vardag (minskad fibrinogenhalt i blodet). Dock verkar det inte vara säkert att de positiva effekterna är bestående. Vi får se vad framtida forskning kommer att utvisa.

Hur var det då med körsång, kvinnor och skägg? Vi har talat om testosteronhalten i saliv, vilket kvinnor och män har ganska lika mängd av. Däremot i blodet har kvinnan bara en tiondel eller en tjugondel så mycket testosteron som mannen.
Du kan lugnt sjunga vidare och njuta av de positiva hälsoeffekterna.



Sorgsen musik till ett sorgset hjärta

Musikforskning Posted on 2013-02-12 23:01:55

Från 2009.07.11, kasa-lord.com

Musikforskaren Daniel Levitin, som jag tidigare skrivit om här på bloggen, berättar i sin bok “The World in Six Songs”, att han sitter på en uteservering och äter en bit mat tillsammans med artisten Joni Mitchell. Fram kommer två kvinnor, kring 50, och tackar Joni Mitchell. “Before Prozac there was you!” De menar att 20-årsåldern var en jobbig tid för dem på 70-talet, men Mitchells speciella album Blue fick dem att må mycket bättre.

När vi känner oss nedstämda och sorgsna lyssnar många av oss på sorgsen eller vemodig musik. Vid första tanken kanske det mest logiska vore att istället lyssna på glad musik för att bli upplivad och komma i gladare sinnesstämning?

Men enligt Levitin, känner sig ofta en nedstämd och ledsen person ensam och kanske missförstådd. Glad musik kan då snarare vara irriterande och skapa känslan av att känna sig ännu mer ensam och missförstådd. Att istället lyssna till sorgsen musik, kan ge känslan av att “nu är vi i alla fall två”. Och nu finns det åtminstone någon som förstår mig.

Mer vetenskapligt talar Levitin om ett lugnande hormon, prolaktin, som frigörs när vi är nedstämda. Sorg har ett evolutionärt syfte, att hjälpa oss att spara energi och att nyorientera oss inför framtiden (efter en traumatisk upplevelse).
Det kan vara så att vi genom att lyssna på sorgsen musik, “lurar” hjärnan att frigöra prolaktin som svar på en verklig eller inbillad sorg, driven av musiken, och att prolaktinet sedan vänder sinnesstämningen, menar Levitin.

Prolaktin frigörs även efter orgasm, efter födelse och under amning och en kemisk analys av tårar, visar att prolaktinet inte utsöndras i tårar i samband med ögonirritation, eller i tårar som fuktar ögat eller i glädjetårar. Det utsöndras endast i tårar av sorg.

Vill du veta mer om Joni Mitchell har musiktidningen Lira en utmärkt artikel här.

Din guide till Joni Mitchell – Lira



Människors hälsa och välbefinnande

Musikforskning Posted on 2013-02-12 22:58:36

Från 2009.05.15, kasa-lord.com


Här är en bok för dig som är intresserad av musikterapi i största allmänhet. Författaren, den norske professorn Even Ruud, är en internationell auktoritet på detta område. Men här finns också några mycket intressanta kapitel om hur medicin och musik samverkat under historiens gång.

Redan under antiken började man formulera idén om att det finns en växelverkan mellan kropp och själ. Vi vet att en stor del av läkarnas syssla var att upplysa om en riktig livsföring för att bevara hälsan. Det handlade inte bara om att äta sunt, det fanns också en självklar föreställning om att stärka själens försvar för att hindra kroppsliga sjukdomar. Kulturaktiviteter var här en given ingrediens och musiken hade en grundläggande funktion inom detta system. Musikens påverkan ingick också i grundutbildningen för läkare under medeltiden.

Om just detta med musikens stora påverkanskraft på själen, hade man intressanta tankar under antiken. Musiken var uppbyggd runt samma talförhållanden som grunden i hela universum. Därför avspeglade harmonisk musik harmonin i kosmos, menade man. Man kunde därmed “stämma” människans själ med musik. Disharmoni kunde omvandlas till harmoni.

Men från 1800-talet och framåt, i och med det naturvetenskapliga tankesättets framväxt, blev man nu mer upptagen med att studera sjukdomsförlopp än att föreskriva levnadsregler. Nu blir musiken ett marginellt fenomen inom medicinen.

Frågan är om man inte här tappade helheten; sambandet mellan kropp och själ?
Idag gäller kritiken självklart inte bara musikens roll. Det finns en uppfattning om att medicinsk vetenskap har förlorat helhetsperspektivet på människan. Man saknar en humanistisk sida liksom industrin saknat en ekologisk medvetenhet. Nu vill vi ha en medicinsk kultur som tar hänsyn till människan bakom sjukdomen, som ser existentiella och humanistiska perspektiv på sjukdom och lidande.

Helt klart är att det finns ett förnyat intresse för kopplingen mellan musik/kultur och hälsa/medicin. Ett förändrat tänkesätt inom dessa frågor verkar vara på frammarsch.

Varma ögonblick – Om musik, hälsa och livskvalitet
Even Ruud, Bo Ejeby förlag



Next »