Blog Image

- Vad musik gör med oss.

Om bloggen

Är du en av många som är nyfiken på ny kunskap kring livskvalitet? Du har säkert stött på Kultur och hälsa eller Musik som medicin, begrepp som växer sig allt starkare i takt med praktisk tillämpning utifrån den framgångsrika musikforskningen.

Med bloggen och med framförallt workshops/föreläsningar är vi ute och försöker göra den nya kunskapen tillgänglig utanför den akademiska världen, "Lycklig av musik, säger forskningen”.

Forskningen ligger också till grund för vår specialkomponerade musik under etiketten ”Kasa-Lord”. När den inte framförs live...!

Vi vill göra den nya kunskapen tillgänglig utanför den akademiska världen.
Vi vill vara med och bygga en friskare värld.
Vi vill bygga broar och lägga grunden för en konstruktiv dialog som gynnar social utveckling.
Vi tror att musik kan få oss att inse hur lika vi människor är, vilket skapar tolerans och förståelse för varandras olikheter, oavsett om det gäller kön, religion, etnicitet eller funktionsnedsättning. (Projekt ”Musikbron”).
Vi vill vara med och bygga en fredligare värld.

Kakaduan med mänskligt taktsinne

Musikforskning Posted on 2013-02-12 22:54:43

Från 2009.05.06, kasa-lord.com

https://youtube.com/watch?v=ERpIWTh18cY%3Ffeature%3Dplayer_embedded
Forskare från The Neurosciences Institute i San Diego har intresserat sig för en kakadua som kan röra sig i takt till musik. Den verkar njuta fullt ut av sin dans och det ser faktiskt ganska mänskligt ut. Den verkar vara särskilt förtjust i Backstreet Boys och låten Everybody.

Forskarna har i sin studie manipulerat tempot och kunnat konstatera att kakaduan faktiskt ändrar sitt tempo i sina rörelser till musikens, (se videon). Hur är detta möjligt? De fåtal djur som är duktiga på att härma andras läten, har troligen även denna förmåga, säger forskarna. Det har att göra med speciella nervkretsar i hjärnan för komplexa vokala inlärningar. Förutom några fågelarter hör även valar till denna kategori. Jag ser fram emot en val som dansar loss i Kasa-Lords avslappningstempo.

Studien är publicerad i tidskriften Current Biology.



Kan musik förbättra hjärnans signalsystem?

Musikforskning Posted on 2013-02-12 22:50:39

Från 2009.03.28, kasa-lord.com

Vetenskapsradion (SR) vittnar om en undersökning från Imperial College i London där man kommit fram till denna slutsats. Man har tittat på strokepatienter som fått synproblem, vilket drabbar över hälften av patienterna. Det handlar inte om själva synen utan om sambandet mellan medvetande, syn och handling. I de svåraste fallen kan det hända att den drabbade bara äter mat från ena sidan av tallriken, rakar halva ansiktet etc.

Genom att låta patienter lyssna på behaglig musik har synen förbättrats. Man konstaterar också att musiken även gett en allmän positiv effekt på den mentala hälsan.

Musiken hjälper hjärnan att bygga upp bättre signaler, tror forskarna.

Läs mer



Föredrag om hur hjärnan hanterar musik

Musikforskning Posted on 2013-02-12 22:47:15

Från 2009.03.09, kasa-lord.com

Jan Fagius, som jag tidigare skrivit om, höll ett intressant föredrag om hjärnforskning och musik under “Hjärnans dag 2008″. Föreläsningen finns nu på Hjärnfondens hemsida. (Föredrag 4, i fem delar).
För dig som är intresserad av hur hjärnan hanterar musik är detta en spännande video. Gå in och titta.
Jan Fagius är docent i neurologi vid Uppsala universitet. Med i publiken fanns kronprinsessan Victoria som är beskyddare av Hjärnfonden.

Jan Fagius föredrag, Hjärnfonden.se



Garanterat ofarlig drog för hjärnan

Musikforskning Posted on 2013-02-12 22:30:25

Från 2009.02.19, kasa-lord.com

I människans begynnelse fanns inte språket. Vi kan ha haft musik innan vi hade något ord för den, utropar Daniel Levitin i sin nya bok “The World in Six Songs”. Levitin är “associate professor” på McGill University i Montreal och en av världens ledande experter på kognitiv musikperception.

Han förklarar mera i detalj varför vi ägnar så stor del av vår tid åt musik. Paradigmskiftet inom musikforskningen de senaste 5-6 åren innebär att man nu även börjat titta på den känslomässiga upplevelsen. Det är vår hjärnas uråldriga belöningssystem som belönar oss med må-bra-substansen dopamin när vi gillar ett stycke musik. En substans som också utsöndras av t.ex. orgasm och kakao.

Om du lyssnar på ett musikstycke kommer din hjärna att hela tiden försöka tolka vad som ska komma härnäst. Även om vi inte är medvetna om det, har den en “statistisk karta” över de kommande mest sannolika och minst sannolika möjligheterna för musikens fortsatta riktning. Om musiken har rätt proportioner av dessa möjligheter kommer du att bli rikligt belönad med “happy juice”, som Levitin uttrycker det. Låt säga att du gillar musiken på Kasa-Lords senaste CD. Då kommer ditt belöningssystem i hjärnan att utsöndra dopamin. Om musiken däremot hela tiden går den mest sannolika vägen, kommer du att tröttna på den och om den går den minst sannolika vägen kommer den att irritera dig. Inget dopamin. Bra musik har alltid de rätta proportionerna, vilket ju också givetvis varierar från person till person.

För dig som sjunger i kör har Levitin glädjande nyheter. När vi sjunger tillsammans utsöndras substansen oxytocin, som är ett “tillitshormon”. (”Involved in establishing bonds of trust between people”). Här finns givetvis inget exakt angivet personantal, men man kan kanske anta att belöningen kommer även i ett mindre band, bestående av 4-5 personer.

Vem kan säga nej till all denna kemiska glädje i hjärnan? Musik får dig att må bra! Välj den med omsorg.



SVT hyllar avslappningsmusik

Musikforskning Posted on 2013-02-12 22:23:03

Från 2009.02.11, kasa-lord.com

Igår sändes det femte avsnittet av Musikministeriet i SVT2. Programmet ägnades åt hur musik kan påverka oss i olika sammanhang. Förutom att med musik försöka finna inre ro och kraft, berättade man om den oerhört framgångsrike simmaren Michael Phelps, och hur han använder musik i sitt tävlingssimmande. Enligt Musikministeriet finns det forskning som säger att syreupptagningsförmågan ökar när man lyssnar till musik. Det här har Phelps tagit fasta på och hade Eminem i lurarna innan varje lopp, för att vinna hundradelar i senaste OS. Han vann åtta guld! I sammanhanget dök ett nytt begrepp upp, nämligen musikdopning, vilket Phelps givetvis aldrig blev fälld för.
I programmet gjorde man också ett litet test med två svenska elitsimmare, Lars Frölander och Josefin Lillhage. Hos båda väcktes intresset för att mera målmedvetet använda sig av musik i samband med träning och tävling framöver. Och faktum är att Josefin Lillhage satte personligt banrekord när hon simmade till tonerna av Adam Tensta.

Undertecknad medverkade också för att berätta om hur Kasa-Lords musik är uppbyggd för att skapa harmoni och inre lugn med gyllene snittet.

“Att musik kan ha en suggererande kraft är uppenbart oavsett om det handlar om att nå andliga höjder, finna inre kraft eller simma snabbare i en bassäng”, är Musikministeriets slutsats.

Se gärna programmet som också förklarar en del om gyllene snittet.

http://svtplay.se/v/1439808/musikministeriet/del_5_av_8



Blixtnedslag gjorde mannen till pianist

Musikforskning Posted on 2013-02-12 22:14:33

Från 2009.01.28, kasa-lord.com


En höstdag 1994 kunde den 42-årige kirurgen Tony Cicoria konstatera att det var regn och åska på gång. Han var på väg till en telefonkiosk för att ringa sin mamma. På avstånd kunde han se mörka moln. Precis när han avslutat samtalet ser han hur en ljusblixt kommer ut ur telefonluren och träffar honom rakt i ansiktet. Nästa minne han har, är att han flyger bakåt. Men sedan flyger han framåt. Förvirrad tittar han sig omkring och ser plötsligt sin egen kropp ligga på marken. Han minns att han säger till sig själv: “Oh shit, I’m dead.” Han ser flera personer samlas kring hans kropp och en kvinna är böjd över honom, hon ger hjärt- och lungräddning. Innan han plötsligt är tillbaka i sin kropp igen får han några starka nära-döden-upplevelser. Han är omgiven av ett ljussken och upplever en enorm känsla av välbefinnande och frid.

När han får krafterna tillbaka efter några veckor är han åter på jobbet. Han har fortfarande marginella minnesproblem men hans kirurgiska kunskaper är helt intakta. Efter ytterligare några veckor är även minnesproblemen helt borta och Cicoria får känslan av att allt är som vanligt igen.

Men då händer något oväntat. Han känner hur ett omättligt begär växer sig allt starkare. Han måste lyssna på pianomusik! Det här är väldigt märkligt för honom, kirurgen som lyssnat på rockmusik hela sitt liv. Han börjar köpa skivor och blir särskilt förälskad i Vladimir Ashkenazys inspelningar av Chopin-favoriter. Han får också ett enormt begär att försöka spela dessa pianostycken och börjar köpa noter.
Ganska snart därefter börjar han höra musik i sitt huvud och han försöker skriva ner den musik han hör, så gott han kan,. Det här blir starkare och starkare och varje gång han nu försöker förkovra sig i Chopins pianostycken, börjar hans egen musik att ta över. Han upplever att musiken finns där hela tiden och att den vill komma ut. Det är som en radiokanal i huvudet som oavbrutet spelar upp ny musik. En period går han upp klockan fyra varje morgon för att kunna spela sin musik och när han kommer hem från jobbet sätter han sig direkt vid pianot och fortsätter spela hela kvällen. “My wife was not really pleased”, säger Cicoria. Jag var helt besatt.

Ytterligare år har nu gått. Han har skilt sig, råkat ut för en allvarlig motorcykelolycka, men passionen att spela piano och att komponera har inte förändrats. Han har fortsatt som heltidskirurg men hans hjärta lever nu för musiken.
Den här berättelsen bygger på ett avsnitt från boken Musicophilia, skriven av Oliver Sacks, neurologprofessor från New York. I boken, som är hans senaste, samlar han märkliga och fascinerande fallbeskrivningar som alla inryms under begreppet musik. Han har skrivit fler böcker och den mest kända är kanske Mannen som förväxlade sin hustru med en hatt.



Synestesi

Musikforskning Posted on 2013-02-12 22:09:30

Från 2009.01.15, kasa-lord.com

I förrgår drog SVT igång åtta nya avsnitt av Musikministeriet. I det första avsnittet tog man bl.a. upp det neurologiska tillståndet synestesi. Det är alltså ingen sjukdom men ett mycket ovanligt tillstånd där ett sinnesyttryck skapar ett nytt intryck i ett annat sinne. När man hör musik kan man samtidigt t.ex. se färger, eller känna en lukt.
Det låter som om musiklyssning inte bara blir en ljudupplevelse utan även skapar andra känslor?

Det är svårt att veta hur många som har synestesi eftersom det är en så naturlig del för dem som har det, att de vanligtvis inte tänker på det som någonting ovanligt. Däremot har man kommit fram till att det är ungefär 70% kvinnor . Om det är ärftligt har man inte riktigt lyckats utröna än.

Neurologprofessorn Oliver Sacks, ägnar ett kapitel åt det i sin senaste bok, Musicophilia. Där berättar han bl.a. om en synestetisk målare som plötsligt blir totalt färgblind i samband med en hjärnskada. Han tappade inte bara förmågan att uppfatta färger utan även det automatiska färgseende som han alltid haft till musik. Det var nu helt borta. Han saknade det och insåg nu att det hade berikat hans musikupplevelser.

Sacks säger vidare att bland “musiksynestesi” är förmågan att se färger en av de vanligaste.



Musikens påverkan

Musikforskning Posted on 2013-02-12 21:59:52

Från 2008.11.26, kasa-lord.com

På en intensivvårdsavdelning i Florida, för för tidigt födda barn, gjordes 1991 en studie om hur dessa små patienter påverkades av musik. 52 spädbarn delades in i två noggrant utvalda grupper varav den ena fick sedvanlig omvårdnad och till den andra gruppen adderades en halvtimme med inspelad barnmusik tre gånger per dag.
Med statistiskt säkerställda skillnader kunde man konstatera att den musikbehandlade gruppen om 26 spädbarn hade bättre födointag och viktutveckling, och kortare behov av intensivvård.

En liten angenäm rapport, hämtad från boken Hemisfärernas musik, den bok som jag nämnde i förra inlägget.

Vad får du för tankar kring hur spädbarn påverkas av musik?



« PreviousNext »